Resultat

Vi gläds över många bra resultat! Här får ni läsa om några av dem!

Ta kommandot över din bröstcancer! Ny uppdaterad utgåva av boken

Genom bidrag från bland andra Ulrikas Fond har det varit möjligt för författaren farmaceut Eva Langlet att uppdatera och utveckla sin populära bok, ”Ta kommandot över din bröstcancer”. Boken finns nu i en ny upplaga. Kärnfrågan i boken är hur och till vilken grad man själv kan och bör ta kommandot över sin bröstcancer. Vad kan man göra själv? Boken är byggd för att hjälpa patienten (och närstående) att få de baskunskaper och det intresse / den ork som behövs för en egen aktiv medverkan i sin vård. Eva går igenom och förklarar de flesta av dagens behandlingar inklusive många av de biverkningar som finns. Hon förklarar också relaterade medicinska fakta. Ofta återkommer rubriken ”Vad kan man göra själv?”. Omdömena om boken vi hört innefattar såväl ”lättläst trots många fakta” och ”har faktiskt gett mig lite fast mark att stå på i det kaos som drabbade mig och min familj”.

Boken finns redan på några av biblioteken i Stockholm inklusive sjukhusbiblioteken här. Den beställs enklast genom någon av nätbokhandlarna och finns under sin titel ”Ta kommandot över din bröstcancer” och författarens namn. En pappersutgåva kostar ca 120kr.

Besök på Palliativa teamet för inneliggande patienter på Massachusett General Hospital och på J Temel’s forskarteam på Harvard Medical/Massachusett General

Reseberättelse från Helena Ullgren oktober 2017

Palliativt team för inneliggande patienter

I USA så finns palliativ vård oftast på akutsjukhusen. Det palliativa teamet för inneliggande patienter på Massachusetts general Hospital (MGH), består av 8 anställda totalt – två per team. Oftast team med avancerad specialistsjuksköterska (”Advance nurse practitioner”) och läkare, (onkolog/geriatriker/palliativ medicinare).

I snitt så fick de in 16 nya remisser /dag, men hade då även ett ansvar för att följa upp tidigare konsultations ärenden. Ca 7 stycken konsultationer /dag är vanligt- men då också förutom nya så var det även några patienter som de redan träffat och som följdes upp. För det mesta så gick sjuksköterskan på ”sina” och läkaren på ”sina” konsultationer- men vid behov tillsammans och alltid i nära samarbete, med täta avstämningar.

Alla inneliggande patienter som det palliativa teamet konsulterat genererade ett email om de blev återinskrivna inom 30 dagar (ända fram till död), detta för att kunna följa upp varför de blev återinskrivna och om det hade kunnat förebyggas etc. Patientgrupperna var blandat cancer och andra kroniska sjukdomar, tidig och sen palliativ fas.

På alla vårdavdelningar fanns några ”CNS- clinical nurse specialists”, motsvarande sektionsledare alt. Kontaktsjuksköterska i slutenvården. Det fanns även ”case managers” en avancerad sjuksköterskeroll som skötte all planering in och ut och inför hemgång; planering av hemsjukvård, primärvård, hemtjänst och bokade vid behov uppföljning och deras motsvarighet till kontaktsjuksköterska (”Nurse practitioner”) och läkare innan hemgång. ”Case managers” är som våra koordinatorer fast med lite utökat ansvar.

Om en patient på sjukhuset bedömdes för sjuk för att kunna transporteras till hospice eller hem, så kallades de för ”hospice patienter” och sköttes av det palliativa teamet med ordinationer och besöktes/följdes upp av någon i palliativa konsultteamet dagligen oavsett vilken avdelning de låg på. Det fanns kriterier för när någon ansågs behöva inneliggande palliativ vård.

De vanligaste konsultationerna för palliativa teamet för inneliggande patienter var;

  • ”Goals of Care” – vilka var målen med vården? Planering? Vad önskade patient, familj? Vi hjälpte till att reda ut olika saker, i nära samarbete med de ansvariga sjuksköterskorna /läkarna på respektive klinik. T ex – vad kan man få från palliativt team hemma, vad är målet – tex minskad smärta, kunna orka vara uppe, mkt samtal kring svåra situationer, men också mycket kring planering och förtydligande kring vem som var ansvarig för vad etc. Goals of Care är som vårdplanering men inte då kring onkologisk behandling utan allt det andra och detta kombinerades med behandlingsplanen.
  • Avancerad symtomlindring, de hjälpte till att stötta och rekommendera och även bedöma patienterna.
  • Frågor kring t ex centrala infarter etc..
  • ”Advance care planning”, påminner om” Goals of care”, men mer i livets slutskede.
  • Koordinering –beslut, diskussioner mm kommunicerades och koordinerades med övriga inblandade (ansvariga sjuksköterskor/läkare i de berörda specialiteterna)

Det palliativa öppenvårdsteamet på Massachusetts General

Den andra stora delen av det palliativa teamet på sjukhuset var deras öppenvårdsmottagning, där det arbetar 6 stycken läkare och 3 avancerade specialistsjuksköterskor, de flesta med tjänstgöring även inom sin övriga specialitet som onkolog, geriatriker och avancerad specialistsjuksköterska. Flera av patienterna på den mottagningen gick också på aktiv cancerbehandling och man hade då ett delat vårdansvar med onkologen. På palliativa öppenvårdsmottagningen gick till största delen cancerpatienter med olika diagnoser och olika faser, men de flesta palliativa. De vanligaste konsultationsorsakerna var;

  • Avancerad symtomlindring
  • Missbruk – men behov av avancerad smärtlindring etc
  • Psykosocialt stöd, både till patienter och familj
  • ” Advanced care planning” och” goals of care” – t ex hjälp att planera vården hemma när man ser att vårdbehovet ökat.
  • Stöd till anhöriga i sorgearbete Rekommendation var de kan vända sig utanför sjukhuset.

 Förutom detta så fans hemsjukvård, liknande vår hemsjukvård, men också som primärvårdsmottagningar med palliativ kompetens.

Besök på Jennifer Temel’s forskningsteam – Cancer Outomes Research Program (CORe) på Massachusetts Harvard

Jennifer Temel´s forskarteam var de som först kunde visa att tidig palliativ vård även kan förlänga överlevnaden (trots att patienterna i den gruppen finn mindre cytostatika- i alla fall inte lika länge – nära död). Hennes forskargrupp är knuten till Harvard, och de har läkare, kliniska psykologer, kuratorer och några andra hälsoprofessioner i hennes forskargrupp. Eftersom Harvard inte har någon sjuksköterskeskola kopplat till sig, så har det varit svårt att få till sig sjuksköterskor, men det är något som de vill utveckla och ha i sitt forskarteam. Samtliga i forskargruppen arbetar även kliniskt med onkologi, hematologi, geriatrik och palliativ vård. Själva forskargruppen har kontor och mötesrum alldeles intill cancervårdens öppenmottagning. Deras mål är att bedriva innovativ vårdforskning och utbildningsprogram för att förbättra patienternas och anhörigas vård och upplevelse, genom hela vårdkedjan. De bedriver bl a forskning inom:

  • Cancerprevention och screening
  • Egenvård och coping
  • Symptomlindring
  • Palliativ vård (både organisation, timing och vad)
  • Rehabilitering (survivour ship)
  • Jämlik vård

Jag följde med på olika forskningsmöten och fick ta del av både pågående och framtida projekt. Vi planerar för att Jennifer Temel och ngn ur hennes team kommer hit till Sverige under 2018 alt 2019 för att prata om sin forskning och nätverka. Medel för detta kommer att sökas.

Utvecklingsmöjligheter

Exempelvis så fanns ”Goals of care” lika tydligt som Min Vårdplan i journalen och gjordes även den i samråd med patienten. Kanske är ett av problemen som leder till fragmentering i Sverige att Min vårdplan görs och ibland görs något som liknar ”Goals of Care” av avancerade hemsjukvården- kanske skulle den klinik som behandlar patienten också göra ”Goals of Care” så länge det är ett delat vårdansvar? För att det inte ska bli splittrat och för att förtydliga målen- integrerat med behandlingsplanen? Vidare så tycker jag att våra koordinatorer i stort redan gör en del av det arbete som ”case managers” gör i USA- det kanske ska förtydligas att det är en avancerad roll, som kräver viss erfarenhet och kompetens? Våra koordinatorer kanske skulle ta mer ansvar för att kommunicera med våra hemsjukvårdsteam och även vara ”vägen in” för hemsjukvårdsteamen? För att sen bli dirigera till rätt kontaktsjuksköterska alt. läkare? Idag så hamnar ofta samtalen från hemsjukvården hos en resurs läkare eller jour som inte känner patienten.  Det krävs så klart förtydligande och till viss mån mer tid för våra koordinatorer, men skulle vara genomförbart som en förbättring.

En annan möjlighet är att koordinatorer och då ev en ”stab” av erfarna specialistsjuksköterskor som turas om att ha telefontillgänglighet dagligen och verkar som länk mellan tema cancer och den avancerade hemsjukvården – tänker mig till viss det koordinatorer, men att utöka och t ex kunna ha en linje in till Tema Cancer för hemsjukvården som är bemannad antingen ngt längre än kontorstider och även till viss det helger. Skulle också kunna tänka sig viss ”triagering” av patienter dom ringer akut. Detta skulle behöva göras i ett projekt och jag planerar att lyfta detta med den person som arbetar med att planera och utveckla den enheten som idag kallas för ”bedömningsenheten” – som ska ta emot cancerpatienter som behöver akutsjukvård från hela Tema Cancer, fram till kl 19 (är det idag), istället för att de ska behöva gå via akutmottagningen.

Sammanfattningsvis så har vi redan påbörjat diskussioner här om hur vi kan integrera palliativ vård mer i den akuta delen av cancervården och det finns mycket att vinna på detta. Gruppen patienter med cancer som lever med sjukdom eller efter sjukdom ökar. Många har stort behov av lindrande stödjande vård.

Helena Ullgren

2017-11-16

Kick off-dag för sjuksköterskor och undersköterskor vid nya bröstcentrum, Karolinska universitetssjukhuset

Återkoppling från Eva Hamberg, Bröst- och sarkommottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset;

Den 31 augusti 2017 var vi 21 st personer som träffades på SAS Radisson hotell i Frösundavik. Speciellt inbjudna var blivande patientområdesschef för bröstcancer (Dr Christina Linder- Stragliotto), omvårdnadschef för Tema Cancer (professor Yvonne Wengström) samt omvårdnadsansvarig för nya bröstcentrum (PhD Malin Backman). För övrigt deltog, förutom vi som sökte fondmedel (Karolina Fridblom, blivande vårdenhetschef, Katarina Hammarlund, blivande omvårdnadsschef samt undertecknad, Eva Hamberg, specialistsjuksköterska onkologi) åtta sjuksköterskor/undersköterskor från bröst- och sarkommottagningen, sex st från kirurgmottagningen på Bröstcentrum samt en sjuksköterska från plastikmottagningen.

Dagen innehöll förutom morgonkaffe, god mat och eftermiddagsfika, stimulerande och engagerande föreläsningar (förmiddagen) och grupparbeten (eftermiddagen). Yvonne berättade om sjukhusets mål att börja arbeta för en sk magnetifiering av vårt sjukhus, ett begrepp som används i övriga världen och innebär att sjukhuset har en erkänd förmåga (certifiering krävs) att locka till sig nya medarbetare och även få dem att stanna. Medlen man använder är framförallt en stimulerande och inkluderande arbetsmiljö där sjuksköterskor får chans till vidareutbildning och kompetensutveckling samt möjlighet att vara med och påverka sina arbetsuppgifter. Malin och Christina berättade hur detta kan gå till i vårt dagliga arbete ”i verkligheten”, t ex att man nu börjar se över nuvarande arbetsuppgifter för sjuksköterskor med syfte att stärka upp sjuksköterskans roll i omvårdnad (istället för stor andel administrativa uppgifter som skötas av sådan personal), stimulera till projekt för att öka vårdkvaliteten för patienterna samt att förbättra vår arbetsmiljö. Christina berättade även om planerna på en interimslösning angående vart vi ska husera i väntan på att vår nya arbetsplats i Thoraxhuset ska bli klar. Malin berättade även om sin forskning i studien Optitrain där bröstcancerpatienter fått testa att träna hårt, både kondition och styrka, under cytostatikabehandling. Att studien visat på goda resultat ledde till engagerande diskussioner om att vi måste försöka få till ett träningsrum för patienter på nya bröstcentrum.

Grupperna på eftermiddagen var blandade så att vi fick lära känna varandra från de tre enheterna. Nya kontakter knöts och vi upplevde alla att det var ett trevligt sätt att snabbt ”lära känna varandra” och få inblick i respektive mottagningars arbete, vilket både ledde till både lätt oro men mycket nyfikenhet.

Vi vill tacka så jättemycket för pengarna från Ulrikas fond som hjälpte oss med ”startskottet” för ett framtida gott samarbete!

 

Lite gör mycket!

Liten ansträngning – jätteuppskattat!

Pryda balkongen med blommor = superlyckat!

Våren 2017 sökte och fick kurator Birgitta Andersson, Södersjukhuset avd. 21, medel från Ulrikas fond för att, som hon säger, skapa en ”grön rehabilitering ” av en oanvänd balkong. Detta för att alla patienter på avdelningen, anhöriga och personal skulle kunna få tillfälle och utrymme för pratstunder, återhämtning och avkoppling i friska luften. Balkongen användes vid den tiden inte alls trots att den rymmer många och bjuder på sol, frisk luft och en strålande vacker utsikt över både stad och Årstaviken.

Den gröna rehabiliteringen åstadkoms genom att förse balkongen med en mängd fina blommor. Och, som du ser på bilderna här, vilken positiv förvandling! Här sitter patienter, anhöriga och personal och läser böcker och surfplattor. Här fikas det. Eller man bara hämtar andan och njuter av att vara ute en stund!

Rapport från Birgitta Andersson sommaren 2017;

Balkongen utanför hisshallen på plan 1 Onkologkliniken har med medel från Ulrikas fond nu förvandlats till ett mer inbjudande uterum. Ett uterum för patienter, anhöriga och personal.

”Den nya balkongen” kallar vi den för.

Här kan man i ett nytt utrymme med zonale pelargoner i olika färger (mörkröda, oranga, knallrosa, ljusrosa, vita med röd mitt, hallonröda) och hängranka samt hängpelargoner (som snart kommer växa till sig lite mer) njuta av vinden, solen och utsikten mot Årstaviken.

Patienter kommer ut, ibland med sina droppställningar, anhöriga kommer med nybakat kaffebröd, personal sitter med sina lunchlådor. Alla får plats för en stund av…. återhämtning.

Balkonglådorna i zink som följer utmed balkongräcket ger ett organiserat helhetsintryck då kafébordens och kaféstolarnas underrede även går i zink. De enkla vackra lerkrukorna med olikfärgade blommor pryder varje bord väcker glädje – såväl som ute på balkongen samt för de som passerar hisshallen och ser ut över färgprakten pelargonerna skänker på ”den nya balkongen”.

En onkolog sjuksköterska berättade hur hon och en patient njöt då de inomhus i den ”yttersta” delen av avdelning 21 såg ut genom fönstret – under behandling – och landade i färgfyrverkeriet på ”den nya balkongen”.

Så vi påminns om vikten av det goda bemötandet.

”Den nya balkongen” ger oss dagligen – både ute på plats men även inifrån vår arbetsplats – inspiration och påminnelse om vikten av livet – här och nu.

Balkonglådorna och lerkrukorna kommer vi spara, syftet med pelargoner är att vi kan vinter förvara dem och ge nytt liv åt dem alla igen till nästa vår.

Innerligt varmt och stort tack Ulrikas fond och Kjell Larsson för stöd och flexibilitet i samband med detta bidrag.

Personal och patienter på avdelning 21 genom

Birgitta Anderson

Kurator Avdelning 21

Onkologiska kliniken

Södersjukhuset

 

Min rapport från årets konferens för sjuksköterskor i cancervård

Rapport från den Nationella konferensen för sjuksköterskor i cancervård, Stockholm 27-28 april 2017, Elisabeth Calme, Radiumhemmet KS

Mina två dagar på konferensen var väldigt givande.  Den inleddes med en föreläsning om vikten av rätt illamåendemedicin(antimetika) till patienter som får cytostatika. Om detta inte fungerar som det ska kan det innebära att patienterna kan utveckla ett betingat illamående. Med det menas att patienten efter avslutad behandling kan bli påmind om hur illa de mådde och illamåendet kommer tillbaka.

Efter det kom en föreläsning om hur Europeiska cancerorganisationer samarbetar. Viktigt, men lite abstrakt för mig.

Magnetmodellen var nästa punkt på agendan.  Man vill göra vårdverksamheter ”magnetiska” för att på så sätt dra till sig sjuksköterskor. Många verksamheter kämpar med besparingar , resursbrist och brist på utbildningstillfällen. Detta kan göra att det både blir hög omsättning av sjuksköterskor samt brist på den yrkeskategorin. En trend man vill vända.

En god lunch serverades sedan, efter det en promenad i solen innan eftermiddagen tog vid som handlade om strålbehandling, mitt gebit.

Det inleddes med att sjuksköterskor från Skandionkliniken i Uppsala berättade om sin verksamhet. Skandionkliniken ägs av landsting med universitetssjukhus, som alla skickar patienter som ska få protonstrålning. Protoner har den egenskapen att när de nått tumören så fortsätter de inte utan stannar. Detta gör att hos barn som får protonstrålning blir det mindre sena biverkningar som annars kan vara ett problem vid konventionell strålbehandling med fotoner.

Resten av dagen redogjordes det för patienters upplevelse av strålbehandling, självsedering vid strålbehandling samt resultat av en studie gjord på prostatapatienter .

Dagen avslutades med mingel och middag. Under middagen berättade rapartisten Dogge Doggelito om sina erfarenheter av cancer. Hans hustru dog i cancer 2004 och lämnade honom och deras då 2-åriga dotter. Han berättade också om sitt arbete med att nå ut med information om cancer i Botkyrka. Det är Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland som initierat detta projekt. Botkyrka är ju väldigt mångkulturellt och Dogge verkar fylla en stor och viktig funktion med detta arbeta.

Dag 2 inleddes med en presentation av den ideella föreningen Ung cancer. Det är en förening för ungdomar mellan 16-30 år där även anhöriga kan vara med. Ung cancer finns över hela landet och de ordnar mycket bra saker för unga. Bland annat ett sommarläger för som de sa, cancer tar ju inte semester.

Jag lyssnade också på en intressant föreläsning om att möta personer med utvecklingsstörning. Det är ju faktiskt en realitet i min vardag. Mycket givande.

Men det allra bästa kom nästan sist. Titeln på föreläsningen var ”Isvantar och cocktails”. Det är också titeln på den bok som två väninnor skrivit om sin resa med bröstcancer. De fick exakt likadan cancer, med likadan behandling men med 1 ½ års mellanrum. Det var otroligt gripande att höra dem berätta och läsa ur sin bok . Vi var nog alla väldigt tagna och fick en hel del att fundera på.

Med detta sagt vill jag tacka Ulrikas fond så väldigt mycket för att ni gjorde det möjligt för mig att vara med dessa två dagar. Jag lärde mig mycket som jag kan använda i mitt yrke som strålbehandlande sjuksköterska, ett av världens bästa jobb. Tänk att varje dag gå hem och känna att jag har hjälpt till!

Tack och varma hälsningar från Elisabeth Calme, KS Radiumhemmet, strålbehandlingen.

Det vackraste väntrummet inom SLL?

SöS efter 4Image.1481187742747SöS efter 6IMG_2459IMG_2461
SöS efter 1

Vi som arbetar för Ulrikas fond är stolta över hur Annika Olsson och Rose-Marie Björk avd. 22 SöS tillsammans med designer Karin Gille lyckats förvandla ett mörkt, trångt och nedslitet litet väntrum till ett ljust, lugnt och inspirerande rum. Vilket dessutom är mycket funktionellt. Många patienter och anhöriga har ropat ut sin förtjusning när de kommit på besök! Så, varför inte ta några idéer till ett väntrum nära dig?

Natur som inspiration inom Urolog- och HHH-mottagningen, Radiumhemmet

Foto Njuravdelningen Radiumhemmet 1.5Foto Radiumhemmet bilder 3Foto Njuravdelningen Radiumhemmet 1.6

Margareta Martinsson vill att även långa korridorer och små väntrum skall lysa upp och ge positiv energi. Hon såg därför till – och det tog en del jobb och kraft – att få ett OK att byta ut de något omoderna tavlorna etc. till mer färgrika och inspirerande foton av många olika naturföreteelser. Och Ulrikas fond hjälpte till med motiv som fångats av många olika svenska naturfotografer vilka skänkte sina bilder. Kanske något för dig/er?

Gym på Radiumhemmet

Inv-gym-blandat-vid-bord-300x199

 

Gym-löpband-199x300Gym-ribbstol-199x300

Gym-maskiner-300x199

Den  20 september i 2012 invigdes  ett aktivtetsrum/gym på avdelning P54 Radiumhemmet. Malin Backman, sjuksköterska, och Camilla Hultberg, chefsjuksköterska, på Onkologiska kliniken och Jens Westergård sjukgymnast på Kir/onk-sektionen i Solna är eldsjälarna bakom projektet. Invigningen var mycket välbesökt och uppskattad av både personal och patienter.

På bilden ser du Malin vid bubbelbordet. Gymet har finansierats med medel från Ulrikas fond. Fonden har också hjälpt till att göra en presentationsbroschyr för avdelningen. Broschyren har blivit mycket uppskattad.

Gymet är till för patienters som är inne för behandling. Där får de professionell hjälp av bl a Jens att träna för att bli starkare både fysiskt och psykiskt. Tanken är att fysisk aktivitet ska vara en del i behandlingen och diskuteras därför på ronderna och tas upp i dokumentationen. Sjukgymnaster från kir/onk sektionen kommer att finnas i gymet en stund varje dag för att instruera patienterna och göra upp individuella träningsprogram som de även kan fortsätta med hemma.

Sinnenas balkong, en berättelse från Ann, en av balkongens eldsjälar.

Varmt tack för att vi har kunnat skapa en god och läkande patientmiljö!

Ni som skänker pengar till Ulrikas Fond kan känna er stolta över den glädje som våra projekt har gett personer som står inför svåra behandlingssituationer. Fonden har även stöttat oss då vi ville förbättra ljusmiljön och göra den trevlig vid läshörnor och i korridorer. Berättelse från Onkologisk avd. P51 på Radiumhemmet Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

IMG_14731-224x300Här kommer en liten beskrivning av våra projekt som till största del stöttats av Ulrikas Fond genom åren.

Avd. P51 är en onkologisk avdelning som satsar på att ha en trivsam miljö för patienter och anhöriga under en, på olika sätt, ofta svår vårdtid. Vi arbetar både med kurativ och palliativ behandling. Det betyder att de personer som kommer till oss har många olika behov.  Men ett gemensamt behov är verkligen att ha en varm och trivsam miljö där man kan känna sig trygg och väl omhändertagen. Den absolut viktigaste delen av patientmiljön på sjukhuset består av ett personligt bemötande och den känsla av trygghet som professionell personal kan ge. Det vet vi genom olika undersökningar. Men vi vet också att en god miljö i sig kan skapa känsla av trygghet och känslan av att vårdgivaren verkligen bryr sig om den sjuke personen.

En aspekt som varit min viktigaste ledstjärna är att en god miljö skall medföra en paus i stressen. Ge en möjlighet att, för en minut, glömma sin sjukdom/behandling och njuta av vad årstiden kan bjuda på balkongen.  Och samtidigt komma ihåg att livet också är vattenspegel, fjärilar och vajande gräs. Det är så kul, för det kommer igång otaliga samtal mellan alla, som inte alls handlar om sjukdom! Det är befriande för själen med sådana pausar. Vi vet också, genom stressforskning, att pausar skapar bättre möjligheter att hantera sin situation på ett friskt sätt. Att för en stund få komma bort från oro och ångest och vara i en annan värld för vila.

Jag tror också att vi skapar hopp genom att en stund på Sinnenas Balkong påminner om det man kanske också har i sitt eget hem. Något man får lust att plocka fram igen.

För att kunna skapa förvåning och slita blicken från sjukdomen måste miljön vara lite mer än vilande: den måste skapa förvåning och nyfikenhet och samtidigt inte ställa krav! Hit kan man komma, slå sig ner med kaffet eller maten och lyssna på alla ljud. Ofta är sjukhusmiljön på ett akutsjukhus skrämmande för dem som skall besöka sina anhöriga. Balkongen erbjuder då ett tryggare mellanområde, där alla kan känna sig lite mer bekväma.

Allt sedan Ulrikas Fond startade har vår balkong fått all stöttning från fonden. Det har varit så otroligt roligt och uppskattat att kunna hålla växter och inventarier i finaste form.

Förutom växter har vi kunnat skaffa en väggbelysning i form av ett fruktträd i smide, som lyser året om. På vintern byts fontänen ut mot en lykta och balkongen blir en vinterträdgård. Katten i betong flyttar in och sitter i fönstret och spanar ut.

IMG_2769-300x225IMG_4257-225x300IMG_1070-225x300

Perennerna får vård och vaknar till framåt våren igen.  Vi använder lövkorgar som odlingsbäddar för att få en levande och varm miljö. I en korg växer basilika, dill, sallad och persilja som en köksträdgård att skörda. Mynta kan skördas i en annan samplantering. Till sensommaren i år kommer tomater, satta av en patient, att kunna skördas av andra patienter. Många bidrar till att balkongen håller sig fin och kan fortsätta att sprida glädje.. Hela personalstyrkan är stolt över att kunna erbjuda patienterna en fin miljö att vila i. Ibland blir det en vila även för personalen att gå runt med vattenkannan bland korgarna.

Vi vet från forskningen att patienter tillfrisknar fortare med hjälp av naturen. På grund av hygienskäl kan vi inte ta in alltför mycket växlighet på avdelningen innanför balkongen Men så väcktes idén att fågelsniderier och fågelbilder förstås också är natur och ett nytt projekt tog form. Detta projekt är helt finansierat av Ulrikas Fond. Fåglarna har kommit till oss genom en inspirerande dialog med Fondens Kjell Larsson som också lånat oss underbara bilder tagna av skickliga fotografer. Fågeltavlorna ger en varm atmosfär och vi växlar bilder några gånger per år för att skapa små intressanta förändringar och samtidigt få möjlighet att njuta av alla fotografers bidrag.

De snidade fåglarna är inköpta av en konsthantverkare och sitter på olika höjd och platser som kan väcka förvåning och glädje. Våra korridorväggar är nu fina promenadstråk där naturen fått lämna sitt bidrag. Fåglarna har blivit ett så fint inslag i vården. Många vill berätta om sina fågelerfarenheter och plötsligt är samtalen igång. Friska samtal.

Jag tror att min berättelse får stanna här. Varmt tack för allt stöd som vi fått och som vi även i framtiden hoppas få söka!

Ann Zetterdahl för avd. P51.

Datorer på SÖS

Datorer-på-bord-300x199personer-vid-datorer-300x199

Under 2012 installerades datorer i väntrummet på Radioterapiavdelningen Södersjukhuset. Där behandlas ca 130 patienter varje dag och för att behandla maximalt antal per dag finns ingen kösystem utan ”drop in”-modellen gäller. Detta kan skapa långa väntetider. De flesta är aktiva, sköter familj och arbetar under sin behandlingsperiod och dessa datorer ger möjlighet att fylla väntetiden med något meningsfullt. De stolta eldsjälarna bakom projektet att installera datorerna i väntrummet är Annika Olsson, chefsjuksköterska, Ola Dahllöf, medicinteknisk ingenjör, och Ing-Marie Moegelin, utvecklingssjuksköterska.

Jämförande studie av hudreaktioner i samband med strålbehandling

Slutsatsen av studien är att både vid hudvård med Essex kräm och vid Calendula Weleda salva ses lindringa hudbesvär i samband med strålbehandling. Essex kräm rekommenderades hellre än Calendula Weleda salvan då denna uppfattas som svårare att använda. Dessutom har Calendula Weleda salvan ett högre pris. Studien är godkänd av Etikprövningsnämnden samt Läkemedelsverket. Studien är accepterad för publikation i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Oncology Nursing i november 2012.

Moderna TV-anläggningar i tre behandlingsrum

IMG_16891-300x199
Här är en glad Elisabeth Ryd Ausén framför en av de tre moderna TV-anläggningar i olika behandlingsrum som Ulrikas fond har gjort möjlig. En enskild cytostatikabehandling tar normalt flera timmar då patienten måste ligga på en säng. Rätt tråkiga timmar tycker de flesta. Och den sysslolösa tiden med tyst surrande maskiner som sällskap skapar ibland både oro och stress. Att kunna titta på TV eller en trevlig film på en dvd var det starkaste önskemålet från patienternas sida som framkom i en Nöjd-patientenkät som gjordes på avdelning 22, Södersjukhuset där Elisabeth är chefssjuksköterska. Sagt och gjort! Med hjälp från Ulrikas fond har Elisabeth ordnat så att TV-anläggningarna (inklusive trådlösa hörlurar) finns på plats och i dagligt bruk. Och de är mycket uppskattade berättar Elisabeth.

Sinnenas Balkong – avdelning P51

IMG_1868-300x200
Ulrikas fond har sedan den kom igång år 2011 stött utvecklingen av Sinnenas Balkong. Balkongen började byggas upp redan 2006 på initiativ av personalen på avdelning P51 Radiumhemmet. Därefter har många ytterligare steg tagits för att göra balkongen till en plats för alla sinnen och en plats där man kan vila, läsa, ta en kopp kaffe och prata med nära och kära eller bara njuta av växter, fågelbilder och andra vackra saker. Idag är också föredrag och diskussioner om miljöns betydelse för ett bra, rörligt liv och mer framgångsrika behandlingar kopplade till Sinnenas Balkong. Snart kommer också några synnerligen kunniga naturfotografers bilder av fåglar i när och fjärran att pryda väggarna vid balkongen. Balkongen vårdas av personalen med An Zetterdahl, leg. sjuksköterska, som viktig idéspruta (sådana sprutor gillar vi!).

Pippi-3-300x200Pippi-4-med-Ann-300x200Pippi-2-300x199Pippi-1-300x200

Ann har med starkt stöd från avdelningsledningen också arbetat med att förbättra avdelningens inre miljö. En del i detta är det så kallade fågelprojektet där bilder tagna av professionella naturfotografer pryder väggarna i korridorer och gemensamma utrymmen på avdeling P51. Detta har blivit möjligt genom Ulrikas fond och att fotografterna gratis ställt sina bilder till förfogande för detta projekt. Ett stort tack till fotograferna Jan-Olov Hedblad, Wille Carlsson, Lennart Nilsson, Morgan Hangren och Stefan Heimdahl.

Metoder för bildverifikation

IMG_1735-300x200
Ulrikas fond stödjer sällan rena utbildningsinsatser för personal. Utbildning av personalen är ju först och främst ett ansvar för sjukhusen/arbetsgivarna. Undantagen gäller främst där en begränsad insats från fonden kan få snabba och positiva effekter för många patienter. Här ser ni onkologisjuksköterskorna Åsa Alm och Susanne Hill i sin dagliga arbetsmiljö, d v s Strålbehandlingsavdelningen på Södersjukhuset. Här behandlar man med strålning. Med avancerade tekniker kan man också analysera vilka effekter strålningen får. Det var just det senare som gjorde att Ulrikas fond gick in – tillsammans med ytterligare en fond – för att stödja Åsas och Susannes (och Anders Bånghammars – Anders var upptagen med annat när fonden hälsade på) begäran om att få delta på en  Conference on Physics and Radiation Technology for Clinical Radiotherapy. Konferensen hölls i London och behandlade viktiga delar i det program (Coe-Bean CT) för bildverifikation och matchning som nyss införts på SöS. Genom stöd från fonden fick deltagarna snabbt än djupare kunskaper om hur programmet kan användas för att klarlägga vilka förändringar som skett och sker i kroppen under strålningsbehandlingen (t ex att tumören krympt, tillväxt av vävnader eller att de inre organen ändrat läge). Allt av stor betydelse för att strålningen skall kunna sättas in så den träffar precis rätt och för att bieffekter ska kunna undvikas. Åsa och Susanne understryker också att de kontakter man fick under konferensen med andra sjuksköterskor, tekniker och programutvecklare från Europas olika hörn, vilka också jobbar med samma program, är synnerligen värdefulla för att få ut maximal nytta av behandlingarna framöver.